Taggar

, , , , , , , ,

Vad är det med mångkultur som skrämmer? Eller för vissa; vad är det som är fel med mångkultur?

Vad jag ser som utlandssvensk är ju att en kultur är i ständig förändring, man förändras ju också när man flyttar till en annan kultur och blir en del av den, en del av mig har anpassats till Frankrike. Men det är jag inte själv om att ha upplevt, så vad vill jag egentligen säga? Jo, en kultur är inte ensidig, den har flera olika facetter och influenser gör ju så att en kultur förändras, vilket leder till att en kultur är i princip levande.

Jag tror ju inte pà Islam som religion, men jag ser ju hur många olika tolkningar det finns, precis som kristendomen har splittrats genom sekler. Men jag tänker inte prata om religion, utan om det kulturella som ofta är byggt på traditioner. Det patriarkiska samhällsystem som finns kvar i många länder är mer grundat i traditioner än i religion, även om det märks att det var män som skrev de religiösa texterna. Men det finns även omvända samhällen, det vill säga matriarkiska samhällen där kvinnorna bestämmer. I och för sig så är jag inte för att ett kön ska besluta åt alla, utan att man ska besluta tillsammans à la demokrati, vilket har blivit utvattnat som begrepp. Men vitsen är att människan har alltid varit i rörelse, en evig migration, vilket gör att traditioner förändras.

Sen att det finns extremistiska rörelser i samhället som för fram sina ideologier, men olika ideologier har också olika bakgrunder. En ideologi är en livsåskådning, men det extrema som man kan finna i Europa, som Separatisterna som vill bevara sina kulturer och separeras fràn Frankrike till exempel begår ju mest brott, sen kommer faktiskt vänsterextremisterna enligt Europol. Sen att det finns extremister är ett samhällsproblem oavsett ideologi, men varför skapas det extremistiska grupper?

Ett missnöje som inte besvaras korrekt av de ledande auktoriteterna kan ju leda till att extrema åsikter lyfts fram, som är grundade i ett missnöje när det gäller just den aktuella politiken. De flesta klarar ju av att kanalisera kritiken, men unga och sökande individer kan lättare ledas in i olika extremistiska grupper, in i ett våldsamt beteende. De lockas in i en gemenskap och manipuleras av de äldre medlemmarna, det är ju inget nytt, men som många säger; det verkar gynna de individer som verkligen har makt i världen att folk splittras och kulturen har berövats folken, därför att den används som ett maktmedel mot befolkningarna.

Vilka är det då som tjänar på att befolkningar splittras?

Enligt många som är judar sà har inte Israel rätt till det stycke land som är Israel idag, det handlar om sionism som inte har att göra med en judisk identitet att göra. Sen Gilad Atzmon som är född i Israel och som har avsagt sig sin judiska identitet därför att han har varit soldat i den israeliska armén och sett vad sionisternas politik har lett till.

Men Rothchild Group skulle vara den största boven i världsfinansernas kontroll av regeringar och det mesta verkar leda till Israels sionister i slutändan trots allt. En av de mest kritiska är trots allt Noam Chomsky och ni får allt läsa om det han skriver för att bilda er en egen uppfattning.

There are regular expulsions of Palestinians. In the Jordan Valley alone the Palestinian population has been reduced from 300,000 in 1967 to 60,000 today, and similar processes are underway elsewhere. Following the ”dunam after dunam” policies that go back a century, each action is limited in scope so as not to arouse too much international attention, but with a cumulative effect and intent that are quite clear. – Noam Chomsky

Nu är det här mina funderingar, eller reflektioner om ni vill, min syn på hur kulturen används för att splittra befolkningar för att en grupp ska få ännu mer makt! – Maria Thunholm