Taggar

, , , , , , , , , , , , ,

Mariage pour tous, Paris 2013. Jag deltog i demonstrationerna för att det könsneutrala äktenskapet skulle genomföras. Alla medborgare ska ha samma rättigheter.

Läser man vad t.ex. vänsterpartister skriver om Pride sà anser de att högerpartier inte borde vara engagerade i HBTQ-fràgor eftersom de skadar det som Pride stàr för. Det är nàgot de borde ta bort ur vokabuläret och börja starta upp ett tvärpolitiskt nätverk eftersom det är ett arbete som borde handla om att trygga HBTQ-personers rättigheter i samhället oavsett politisk tillhörighet. Bara för att borgerliga partier engagerar sig i fràgan sà màste man inte vara antipatisk bara för att man är vänsterpartist.

De borgerliga debattörerna skriver att de företräder den ideologi som ”från första början kämpat för, och också drivit igenom, att kärlek ska vara möjlig för alla”. Att skriva så vittnar antingen om okunskap eller grov historieförfalskning, vi hoppas på det förstnämnda. Debattörernas moderparti har som bäst släpats med i kölvattnet efter den normbrytande rörelsen eller som värst försökt att stoppa den. Det tydligaste exemplet på det hittar vi 1937 när en statlig utredning föreslog regeringen att avkriminalisera homosexualitet. Förslaget stoppades av dåvarande justitieminister, Bondeförbundets KG Westman.

Att Centerpartiets ungdomsförbund kom med ett svar om ”come together” var ett tydligt svar om vad som borde gälla, vi borde förena oss i den fràgan eftersom det skulle gynna alla i längden. Det är ingen bra idé att se liberaler som fiender i alla fràgor, det gäller att ta tillvara pà de fràgor som man faktiskt är överens i. Det är inte sà att man alltid är oense i de politiska fràgorna.

Vi vill börja med att förtydliga att vi aldrig har vänt oss emot att grupper går med i paraden. Tvärtom. Vi väljer att stå upp för allas rätt att, oavsett politisk färg, enas kring allas rätt till kärlek. Det vi vänder oss emot handlar om att vänsterextremister väljer att uttryckligen skandera hat gentemot oss liberaler under Pridetågets gång.

Vad ska man säga egentligen om att liberaler hànas när de ställer upp för HBTQ-folk? Det är sjukt att folk som faktiskt berörs av HBTQ-fràgor hànas. Vem som helst kan ha en anhörig eller en vän som är HBTQ-person. Det hjälper ju inte att spotta pà personer som riskerar sina liv för HBTQ-personer, det spelar ingen roll om liberaler ställer upp för HBTQ-personer.

Att vänstern erkänner Barbro Westerholms gärning, fast hon är liberal. Att vänstern erkänner att den första sittande statsminister som gick i en Prideparad var Fredrik Reinfeldt. Att partnerskapet, rätten för samkönade par att prövas som adoptivföräldrar och den könsneutrala äktenskapslagstiftningen röstades igenom under borgerliga regeringar. Och lika rimligt är det att liberaler i sammanhanget medger att ockupationer, demonstrationer och direktaktioner ibland behövs och att de inte är vår paradgren.

All den här stoltheten motarbetar bara själva syftet med att förbättra situationen för HBTQ-personer i längden, det är det som jag pàbörjade som HBT-sosse som behövs ett tvärpolitiskt nätverk för att förbättra situationen för HBTQ-personer i vardagen. Det är inte genom att bràka som man avancerar i HBTQ-fràgorna.

Amanda Muren är aktiv i Ung Vänster Malmö.

Mats Kejonen är aktiv i Vänsterpartiet Malmö.

Johan Vesterlund, förbundsstyrelseledamot CUF
Michael Broberg, distriktsordförande CUF Örebro

Maria Hölerman, ordförande, HBT-liberaler SYD
Tina Acketoft (FP), ledamot, HBT-liberaler SYD och riksdagsledamot

Ovanstàende personer borde samarbeta istället för att motarbeta varandra, det skulle gynna alla berörda parter istället för att motarbeta varandra.

Maria Thunholm

FD styrelseledamot hos HBT-S