Taggar

, , , , , ,

Varför blir det bråk om ett könsneutralt pronomen?

Ett nygammalt könsneutralt pronomen som användes av Rolf Bjurås på 1960-talet har slutligen skapat hätska debatter. Ja, jag pratar om ”hen/henom”, oftast är det meningslösa debatter som inte leder någonvart, men ibland kommer det konstruktiva motförslag och då kan det bli intressant.

Jag bryr mig inte personligen om folk använder hen i sina texter, även om jag undviker detta könsneutrala pronomen som även kan användas ickebinära personer som inte identifierar sig som man eller kvinna, det finns även intersexuella som är födda med en oklar könstillhörighet, alltså ett medicinskt tillstånd. Självklart respekterar jag en person som identifierar sig som hen och det är inget som jag låser mig vid. Fast det är nu vi kommer till de argument som inte leder någonvart som ”det finns bara två kön” och det är inget argument i sig, särskilt inte i djurvärlden där man finner flera biologiska kön, men även hermafroditer, sen har vi den enklaste varianten som bakterier står för, inget kön alls och då handlar det om celldelning, fast ibland byter bakterier gener med varandra för att utvecklas, det är troligtvis så de flercelliga djuren började.

Det svenska språket har ju fler varianter att använda som könsneutrala pronomen om man vill använda dem istället för hen, vilket jag gör i mina texter av personliga skäl. De skäl som finns är att jag var med om att hen användes som ett ord för att mobba en transsexuell på 1980-talet, jag tog illa upp av det och det är skälet till att jag använder inte detta pronomen om det inte är absolut nödvändigt. Det finns ingen lag som tvingar mig att använda det nygamla könsneutrala pronomet eller någon annan, det är valfritt.

Sen kan det mycket väl bli hysteriskt till en början, det kan med andra ord spåra ur genom att användas fel i skolan och i andra samhällsinstitutioner, visst kan det diskuteras. Jag avskyr om någon annan kallar mig hen, jag blir faktiskt sårad av det och ändå låser jag mig inte vid att andra använder det i sina texter. Läs stycket ovanför så har ni förklaringen till det.

Jag har stött på en del konstruktiva motförslag som ”hum”, det är i alla fall konstruktivt som kritik gentemot ”hen”. Vill hum-förespråkarna föra fram det som ett alternativ till ”hen” så är det ju bara att använda det, blir det vanligt i svenska språket så kommer ju det att läggas in i SAOL, Svenska Akademins Ordlista. I SAOL finns de ord som används och vissa ord som jag använder än idag har tagits bort, inte finner jag någon anledning att bråka om det, ty det är bara att fortsätta använda dessa ord.

De facto så borde ju folk kunna göra skillnad mellan vanligt språkbruk och personangrepp, alla ord kan användas som medel för att ge sig på andra, i alla fall många ord kan verkligen utnyttjas. Frågan jag ställer mig är; vilket ord kommer att skapa en hätsk debatt i framtiden?

Maria Thunholm

Fd styrelseledamot hos HBT-sossen