Han satt vid stängslet till Bromma flygplats, taxibilar stod i kö som vanligt framför entrén, han undersökte proceduren när regeringsplanet förbereddes inför en resa, som ingenjör så hade han lyckats med att få tillgång till flygplatsen, han skulle ta med sig sin attachéväska imorgon, han hade planer på att placera den i planet, den var en identisk kopia till den som statsminister Rolf Kristersson använde, det var nitroglycerin i den, dold i fodret. Bomben var kopplad till en gammal telefon, liten så den var lätt att dölja och batteriet håller längre än dagens mobiltelefoner. Han kollade på klockan, han visste att statsministern skulle resa till Tyskland på eftermiddagen, så han skulle byta ut väskan efter kontrollen, han hade mutat en av livvakterna. Hans iskalla blå ögon studerade flygplanet, han hade även förberett ett attentat mot oppositionens partiledare, de var allihopa delaktiga i Sveriges förfall. Hans kavaj fladdrade i vinden när han reste sig upp, hans välklippta blonda hår rörde sig lätt i vinden. Han tog en taxi till Brommaplan.
Lite senare i Blackeberg så gick han hem till sin villa, hans fru hade lämnat honom ju mer hans paranoia hade utvecklats till en mani, han försökte hålla kontakt med sin dotter som fortfarande såg upp till honom. Han gick ner till källaren och där stod attachéväskan på bänken, bredvid låg en käpp, fast han hade modifierat den och spetsen dolde en giftspruta som innehöll ett gift från en groda från Amazonas regnskogar, den tänkte han använda på partiledaren för det största oppositionspartiet. Han tittade på fotografierna på väggen och det som han hade skrivit. Landsförrädare som ska straffas stod det. Han tittade i spegeln, en vit man ska se ut såhär, tänkte han när han tittade på sin kantiga haka, smala näsa och fina läppar med ett hånflin. ”Imorgon blir det fyrverkerier, det ska skrivas om det.”
Källaren var fylld med bråte och några akvarium i ett hörn med några färggranna grodor, giftiga växter som de livnär sig på. Han gick fram till dem och log. ”Mina små vänner, ni kommer att vara till en stor nytta.” Han kikade på kylen som stod i ett hörn, den var fylld med viltkött som han hade köpt av jägare i Roslagen.
En stund senare i vardagsrummet som var prydligt och fotografier med en lycklig familj stod i bokhyllan, hans dotter var brunhårig som sin mamma, brunögd. Han tittade vemodigt på dem stående framför bokhyllan, han var arg på sin före detta maka som hade övergivit honom och hans ideal. Han gick fram till den ljusbruna skinnfåtöljen och satte sig ner framför vardagsrumsbordet i glas, sträckte sig efter fjärrkontrollen och satte på teven, nyhetsuppläsaren började prata om statsministerns möte med Tysklands rikskansler, han spottade ilsket. ”Du kommer att betala, Sverige förtjänar en bättre statsminister.” Han tummade på armstödet och tittade på väderprognosen, det skulle vara soligt imorgon, han log hånfullt. Han avskydde alla riksdagspartiernas partiledare, Margareta Johansson som var Socialdemokraternas partiledare var lika mycket landsförrädare som Moderaternas partiledare Rolf Kristersson enligt honom.
Han gick in i köket en stund senare, tog ut en bit stek från kylskåpet och fyllde en kastrull med vatten, tvättade potatisen utan att skala den, började tillaga potatisen. Köttbitarna stack han med en gaffel och tog fram ingredienserna till såsen. Han tittade på klockan och såg att klockan var nästan åtta på kvällen, han påbörjade tillagningen av såsen efter ett tag och köttbitarna stekte han med olivolja, han vägrade att använda smör. Han stod där och log, var nöjd med resultatet och dukade prydligt köksbordet som om han skulle få gäster, han dukade för tre personer, trots att han en stund senare åt utan sällskap, fast han satt och konverserade med sin frånvarande familj, föreställde sig att det var som för ett år sedan. Han såg hur hon hade stått där i hallen med deras åttaåriga dotter den dag hon hade lämnat honom med orden. ”Jag älskar dig fortfarande, men du behöver hjälp, så länge du vägrar att erkänna det så får du inte träffa henne.” Hon hade lett vemodigt när hon tog väskorna och gick ut till taxin som väntade den kvällen, hans dotter grät lätt och sneglade på honom. ”Kom ihåg, pappa älskar dig.” Nu var hennes säng välbäddad, hennes rum samlade damm, han kikade in i rummet och tittade på enhörningarna och andra mytologiska varelser som sjöjungfrun. Han gick med tunga steg mot badrummet i slutet av korridoren, ställde sig framför spegeln och kikade på sin skäggstubb. Han borstade tänderna och urinerade innan han gick till sovrummet bredvid, tog av sig kostymen och bytte till en blågrå pyjamas, kikade in i garderoben där hennes kläder hade hängt, han vande sig aldrig med tomheten efter hennes adjö. Han lade sig och tog en bok av Tom Clancy, läste några sidor när han lade sig i den stora dubbelsängen med de prydliga sängkläderna i vitt sammet. Han hade tänt halogenlampor ovanför sängen och läste.
Endast en idé för närvarande.