Taggar

, , , , , , ,

Jag läser en bok av Pierre Bourdieu, La domination masculine (den manliga dominansen), det som han beskriver är ju riktigt. Jag kommer att skriva ner mina tankar om boken under resans gång, men i många fall är jag tvungen att ge honom rätt.
12647006_1249554325061297_1206739073228617459_n

Mannen har ju den aktiva rollen och tar sig rätten att bestämma över kvinnan som har den passiva rollen, socialt sett. Han pratar mycket om Medelhavsområdet och Europa/Amerika. Den manliga dominansen existerar i olika former beroende på traditioner och seder.
Det finns områden där kvinnor hör hemma, det är socialt beslutat så och områden där män hör hemma. Ve den som bryter mot mönstret, vilket jag gör, vilket jag får höra eftersom jag arbetar i praktiken uteslutande med män.

Det kvinnliga könet är mer ”skyddad”, det ska skyddas och underkastas det manliga. ”Kvinnan ska veta sin plats”-mentaliteten finns där. En man som man ser på som en ”kvinna” finner att medvetenheten om kroppen får en helt annan betydelse. Hans vitalitet underkastas de andra om de ger honom en homosexualitet som roll.

Mina reflektioner :

Ska kvinnor i samhällen där mannen har en ännu tydligare roll som överordnad och där kvinnan åsidosätts kunna göra något, så måste de få verktygen till att skapa förändringarna. Var förändring måste komma inifrån gruppen.

Visst kan utomstående ge sitt stöd, men då de inte känner till traditionen så kan de omöjligt skapa en varaktig förändring.

I Europa så finns det än idag en manlig dominans, visserligen tar det sig andra former, ve den kvinna som säger emot en man som har bestämt sig för att han har rätt. Kvinnan kan bli kallad ”hora” eller dylikt för att hon säger ifrån, hon nedvärderas för att hon ska veta sin plats.

Ps: jag har läst sociologi.

Maria Thunholm