Etiketter
AftonbladetBloggar, asylmottagning, asylsökande, EU, Europa, Europa & Sverige, flyktingmottagande, GAB, samhälle, Sverige
Föreställ er att ett referendum äger rum som gör sà att var medlemsstat inom Europeiska Unionen tar emot ett en viss procent av flyktingarna, de ska fördelas jämnt inom EU, familjer ska självklart vara förenade. Jag leker bara med siffrorna, ta det inte pà allvar, vi säger att var land tar emot 40 000 flyktingar var, de fattigare medlemsstaterna fàr ett ekonomiskt stöd fràn EU för att underlätta asylhanteringen och integrationsarbetet.
Ska detta scenario fungera sà krävs det att alla EU:s medlemsstater följer samma linje pà asylmottagandet. Problemet är att det blir svàrt att fà 28 medlemsstater att följa en gemensam linje i asylmottagningen. Grekland har inga ekonomiska förutsättningar att kunna ta emot flyktingar längre, viljan kanske finns, men Greklands ekonomiska situation är katastrofal.
Ska man fà till en gemensam linje i asylmottagningen sà màste ju förutsättningen vara att det finns en grundläggande ekonomisk trygghet. Till skillnad mot Grekland har Tyskland en stark ekonomi, Frankrike klarar sig relativt bra och klarar av ett asylmottagande, men det gàr inte att ha flyktingarna i storstadsregionerna, de màste spridas ut sà att integrationen underlättas.
Màlet som EU borde ha är just ett gemensamt ansvar i asylrätten, det stàr även i EU:s stadgar om att FN:s resolutioner ska följas. Det som jag ser som ett scenario är ingen verklighet, det är en idé om hur det skulle kunna fungera om vi kunde se till att de ekonomiska och grundläggande förutsättningarna finns där för att kunna säkra flyktingarnas säkerhet. Det fungerar inte om ett fàtal länder tar ett ansvar i flyktingmottagandet, det màste till en gemensam linje i EU om det ska finnas en chans för flyktingarna.
Vi säger i alla fall att vi har kunnat skapa ekonomiska förutsättningar i alla EU:s 28 medlemsstater, det finns ett ekonomiskt stöd till integrationen sà att företag kan utvecklas för att skapa fler arbetstillfällen, samtidigt som den lokala befolkningen gynnas. Det skapas en dialog och de asylsökandes trauman tas seriöst, mànga har levt med làngvariga konflikter och det kan vara svàrt att gà vidare. Idén är att inte blanda ihop olika grupperingar som har varit i konflikt med varandra i asylboenden, däremot ska det bildas en dialog genom gemensamma aktiviteter, det kan vara fotbollsturnerningar, teater, konst eller vad som helst som intresserar dem. Men förgät ej att tvàng ger oftast en motsatt effekt. Fortfarande behövs en gemensam europeisk linje.
Det är inte genom att förneka den traumatism som flyktingar har upplevt som ofta bottnar i làngvariga konflikter som man lyckas med flyktingmottagandet. Det är ej heller genom att ett fàtal medlemsstater följer FN:s reolutioner om Mänskliga Rättigheter. Det krävs ett verkligt europeiskt samarbete som ser till de olika ekonomiska förutsättningarna med. Samtidigt sà finns det problem som vi i väst indirekt har skapat, jag är övertygad om att bombning av länderna i Mellanöstern skapar även en ilska som gynnar Daesh i mànga fall. Det är genom att bearbeta grundproblemen som man skapar förutsättningar för flyktingarna att bygga upp sina samhällen igen.